När du läser boken en Kvinnas Resa kommer du att komma in i den perioden av mitt liv då min mentala hälsa var väldigt illa och jag befann mig väldigt långt ifrån min Dharma.

 

Du kommer in under den perioden då jag hade förstått att jag inte längre kunde leva som jag gjorde men visste inte hur jag skulle leva.

Min relation till både livet och mat var väldigt sargad och trasig vilket medförde att jag hade en rad beteenden som helt enkelt gjorde mitt liv väldigt jobbigt att leva.

 

Anledningen till att min relation till mat såg ut som den gjorde var för att jag helt enkelt hela tiden kompenserade min vilsenhet och rädsla med att kontrollera min mat och kropp.

Jag hade helt enkelt förlorat kontakten med min inre Dharma och förstod att det var dags att hitta den igen.

Min Prana, dvs Livsenergi var under denna period helt borta kändes det som.

Nyckeln till att hitta den där platsen inom mig där jag kunde förbli balanserad, inspirerad och kreativ var att vara i kontakt med min Dharma, min inre lärare och guide.

Men som du säkert förstår och själv har upplevt så hittar man inte sin Dharma över en natt, och inte heller får man alla beteenden att vända . 

Nej det tar tid och det kräver tolerans, commitment, uthållighet, tillit och ett hårt jobb med sig själv. 

Under min resa fick jag möta många rädslor, föreställningar och väldigt mycket inre motstånd mot att förändra, dvs kliva ut ur min Samsara.

Stundtals kändes det som att jag hade hundratals Samsar att ta mig ur och att dom aldrig skulle ta slut, men för varje Samsara jag lämnade fick jag förståelse, kunskap, verktyg och framförallt en tro och ny bild av mig själv. Vilket i sin tur med tiden också medförde att jag kunde ta mig ur dessa loopar på ett lättare och snabbare sätt.